Som du kanske vet, så springer jag varje dag. Jag gör det dels för att det är en del av mina dagliga rutiner för att hålla mitt mående högre upp än på botten, och dels för att jag helt enkelt älskar att springa. Jag älskar avkoppling, utmaningen och effekterna av löpningen.
MEN det är inte varje gång som det känns varken lätt eller roligt. Idag hade jag en så extremt tung runda, när benen kändes som betong och fötterna knappt ville lämna marken, och armarna hade jag noll kontroll över.
Efter en sådan runda är jag GLAD och NÖJD att jag snart får byta den negativa upplevelsen mot en positiv – redan imorgon faktiskt, för då springer jag igen.
Om varje runda hade känts så som det gjorde idag, då hade jag nog sagt upp mig som löpare.
Vem vet hur nästa runda blir? Inte jag i alla fall.